Det viktigaste är inte att segra - det är det enda
TÄVLINGAR
alla mina höjdhoppstävlingar


Internationell gala


 

DR

16 aug 02

 

Weltklasse/IAAF GL

ZürichSUI

235

 

1


220

o

225

o

228

xo

231

o

233

x

235

xo

237

xxx

Jag har kanske aldrig varit någon av Elvis Presleys allra största fans även om det står en samlingsskiva med honom i CD-hyllan hemma - men jag kommer nog aldrig att glömma datumet då han gick bort... idag är det 25 år sedan och idag är det också dagen när jag äntligen fick ändra mitt personbästa!!

Det har legat i luften länge, det är nog ingen som kan förneka det, och jag vet inte hur många gånger jag har varit nära och ännu närmare att få klara 235 cm, eller 236 cm också för den delen, men istället fått dunka huvudet i väggen (bildligt talat) och se framemot nästa chans, och nästa, och nästa...

Idag kändes det kanonbra. Inhoppningen flöt på nästan hur bra som helst och det kändes som att äntligen, äntligen är det dags... men det gjorde det å andra sidan i Malmö i tisdags också...
Valde att gå in på 220 cm och precis innan det var dags för mitt första hopp i tävlingen noterade Boulami nytt världsrekord på 3000 meter hinder – och att säga att stämningen på stadion var elektrisk är inte att överdriva. Det var otroligt, helt otroligt... och även om ingen brydde sig om mig så gled jag i alla fall över 220 cm i mitt första försök och övervägde att stå över 225 cm.

Det gjorde jag nu ändå inte, mycket beroende på att samtliga tolv hoppare klarade 220 cm och det verkade bli en lång kväll med långt mellan hoppen. Men på 225 cm tog det stopp för många, fyra man över i första: Chubsa (med ett av sommarens värsta turhopp...), Strand, jag själv och Rybakov, och bara Hammad i andra medan både Boswell och Leeper stod över.
Mitt hopp är inte mycket att säga om, fortsatte att flyta på bra i ansatslöpningen och träffade rätt i upphoppet och det skulle bli mer, mycket mer...

228 cm och ingen över i första när det var min tur... och inte heller jag klarade... vet egentligen inte vad jag rev med, men jag vet att jag inte alls fick samma rena träff i upphoppet som på de tidigare höjderna. Efter mig i hoppordningen var Boswell och Rybakov – och båda klarade... sen gled också Hammad över i sitt andra och Strand likaså, medan Chubsa rev.
Mitt andra försök och tillbaka till den säkra hoppningen från lägre höjder. Klart över och lika laddad som ett kärnkraftsverk inför nästa höjd!! Tillslut gled också Chubsa över 228 cm i sitt tredje, med ett mycket bra hopp, medan Leeper rev och försvann – sex man kvar och ribban upp ytterligare tre centimeter.

Samma läge igen på 231 cm – ingen hade klarat när det var min tur. Men den här gången klarade jag!!! Full fart i ansatsen och fullträff i upphoppet och årets tionde tävling över 230 cm var ett faktum – skönt!! Rivningar också på Boswell och Rybakov i deras första och jag var hastigt och lustigt i ledningen...
Strand valde att spara två hopp till 233 cm, Hammad och Chubsa rev ut sig, Boswell fick på ett tokhopp och var högt över i tredje och också Rybakov gled över i sitt sista.

Fyra man kvar och ribban på mitt tangerade årsbästa 233 cm. Strand rev och jag rev. Inget bra hopp egentligen, föll rakt in i ribban och var väl lite trött efter urladdningen på 231 cm – dessutom funderade jag redan innan på att stå över just 233 cm... jag fick desto mer orsak att verkligen göra det när Boswell flög över i sitt första, medan både Rybakov och Strand rev. Så både jag och den ryske europamästaren sparade våra två återstående hopp till 235 cm – en höjd som Boswell valde att stå över...

Mitt första var bra, riktigt, riktigt bra och för en hundradels sekund så trodde jag att ribban låg kvar – det gjorde den inte. Rybakov rev sitt första och sen var det jag igen, ensam mot ribban och en känsla av nu eller aldrig – igen...

Mycket adrenalin, mycket vilja, mycket fart – men framförallt kontrollerat!! Och där kom den – träffen jag väntat på och ribban stannade uppe och ett nytt personbästa var ett faktum!!! Och det var längesen jag kände en sådan glädje och lättnad!!
Rivning på Rybakov i sitt tredje och sen jag och Boswell kvar på 237 cm...

Tre riktigt bra hopp av mig – och även om alla var otillräckliga idag så var det en underbar känsla att få hoppa på höjden och känna att det finns där, att jag kan klara det, att 235 cm inte är något tak – vare sig för i år eller för karriären!!
Underbart skönt ändå att äntligen få ha klarat 235 cm och helt otroligt att jag har lyckats vinna Weltklasse!!!
Weltklasse/IAAF GL

Resultatlista

1

.

Stefan Holm


235

2

.

Mark Boswell


233

3

.

Yaroslav Rybakov


231

4

.

Staffan Strand


228

5

.

Abderrahmane Hammad


228

6

.

Andrey Chubsa


228

=7

.

Matt Hemingway


220

=7

.

Nathan Leeper


220

=7

.

Martin Stauffer


220

10

.

Tomáš Jankú


220

=11

.

Charles Clinger


220

=11

.

Sergey Klyugin


220

till toppen av sidan : till förstasidan
©Copyright: Stefan Holm : scholm AB 1999-2010
 
Den som har hälsa har hopp, och den som har hopp har allting. / Arabiskt ordspråk