Ämnen
  Böcker
  Fotboll
  Friidrott
  Krönikor
  Lego
  Övrigt
 Samtliga inlägg

 Tio senaste rubrikerna
  Årets julklapp
  En bit av tullen
  8 years…
  Northug och tjejerna
  Jag leker med ord
  VaLEGOtines Day
  Dream League Soccer 2.0
  Signalfel
  Man lever på hoppet…
  The rumble in the förortsjungle
 Samtliga rubriker

 Månader
  Mars 2013
  Februari 2013
  Januari 2013
  December 2012
  Juni 2012
  Mars 2012
  Februari 2012
  Januari 2012
  December 2011
  November 2011
  Oktober 2011
  September 2011
  Augusti 2011
 Samtliga inlägg

 Sidor (7 inlägg/sida)
  Sida 21 : Sida 20 : Sida 19
  Sida 18 : Sida 17 : Sida 16
  Sida 15 : Sida 14 : Sida 13
  Sida 12 : Sida 11 : Sida 10
  Sida 9 : Sida 8 : Sida 7
  Sida 6 : Sida 5 : Sida 4
  Sida 3 : Sida 2 : Sida 1
  Samtliga inlägg

 Sorterade osorterade länkar
  Asics
  Bank & Niva
  Byggbiten
  Division VI norra 2011
  Division VII Nordöstra 2012
  Fredrik Backman
  IAAF
  Karlstads universitet
  Kent
  Kils AIK Friidrott
  Lego
  London 2012
  Mauro Scocco
  Moskva 2013
  Patrick Ekwall
  Swebrick
  Svenska friidrottsförbundet
  The Brothers Brick
  ÖDIK


Bury my heart at Wounded Knee…
2 december 2011 : Klockan 14:52

Det finns ett nästan ofelbart sätt att se på en idrottsman att han inte är riktigt fit-for-fight när han tränar, tävlar eller matchar – det är att vilan blir längre och att allt som inte är på riktigt går mycket långsammare.

Hade jag ont någonstans på en tävling var jag mycket mer stillasittande mellan hoppen. Har jag ont på en träning blir vattenpauserna och viloperioderna längre. Det går långsammare att masa sig tillbaka till start för en ny serie häckhopp. Och så vidare.

Kanske är det precis därför jag också varit lite seg med att uppdatera här på bloggen ett tag. Inte för att jag är skadad dock, utan mer för att jag har en känning.
Journalister hatar ordet ”känning” eftersom det är ofantligt svårt att skapa en stor och fet och svart rubrik av det ordet. Det slår bättre i skrift att ”Holm är skadad” än ”Holm har en känning”, till exempel. Men en skada och en känning är två vitt skilda saker.

För det första. Att idrotta på något slags nivå gör ont i kroppen. Det gör ont att spela fotboll i division sju, huvudsakligen för att man tränar alldeles för lite och gör alldeles för mycket annat och därför frestar på kroppen mer än man borde i en matchsituation.
Det gör ont att hoppa höjdhopp på elitnivå eftersom man tränar för mycket och hela tiden balanserar på en knivsegg för att inte gå sönder, för att inte bli skadad.

Men ont av träning får man ha och det går liksom över. Träningsvärk är en sak, det är rent muskulärt, värk och ont är mer av att man är sliten, men det ger med sig när man trappar ner på träningen.

En känning däremot är när något inte riktigt är normalt, men ändå inte så illa så att det är en skada. Man kan fortfarande göra det mesta i sin träning, kanske inte på samma vikter, eller samma höjder, eller samma mängd. Men man kan göra det och man får bara vara nog med att känna efter så inget går sönder.

För en skada är när något är sönder, trasigt, kaputt och det är dags att köra rehab. Något som är ungefär precis lika roligt som att se målarfärg torka eller installera program på en helt ny dator som man bara vill börja använda.

Redan när jag hoppade höjd för snart två veckor sen kände jag något lite konstigt i mitt ena knä. Det fortsatte att kännas lite konstigt när jag lyfte skivstång på tisdagen och onsdagen, men blev inget värre. Sen skulle jag ju ändå vila ett par dagar och resa Karlstad-Stockholm-Skellefteå-Stockholm-Lausanne-Stockholm-Karlstad-Stockholm-Karlstad i fem dagar, så jag skulle ju ändå få tid att vila och ta igen mig. Men i Lausanne började knät kännas konstigare och när jag testade att lyfta skivstång igen i onsdags kändes det så pass konstigt att jag istället tog det lite lugnt. Så det har jag gjort onsdag, torsdag och fredag den här veckan. Kört igenom knät ordentligt, stärkt upp framsidan av låret och stretchat den muskeln ordentligt. Känns bättre och mindre konstigt.

Tänkte mig i alla fall på att försöka hoppa lite höjd imorgon förmiddag och se hur det känns och var jag hamnar. I övrigt laddar jag för en av fotbollsårets stora höjdpunkter ikväll: EM-lottningen! Det finns få saker som skapar så mycket dramatik inom idrottsvärlden som att lotta mästerskap och kval i fotboll.


till toppen av sidan : till förstasidan
©Copyright: Stefan Holm : scholm AB 1999-2011