Ämnen
  Böcker
  Fotboll
  Friidrott
  Krönikor
  Lego
  Övrigt
 Samtliga inlägg

 Tio senaste rubrikerna
  Årets julklapp
  En bit av tullen
  8 years…
  Northug och tjejerna
  Jag leker med ord
  VaLEGOtines Day
  Dream League Soccer 2.0
  Signalfel
  Man lever på hoppet…
  The rumble in the förortsjungle
 Samtliga rubriker

 Månader
  Mars 2013
  Februari 2013
  Januari 2013
  December 2012
  Juni 2012
  Mars 2012
  Februari 2012
  Januari 2012
  December 2011
  November 2011
  Oktober 2011
  September 2011
  Augusti 2011
 Samtliga inlägg

 Sidor (7 inlägg/sida)
  Sida 21 : Sida 20 : Sida 19
  Sida 18 : Sida 17 : Sida 16
  Sida 15 : Sida 14 : Sida 13
  Sida 12 : Sida 11 : Sida 10
  Sida 9 : Sida 8 : Sida 7
  Sida 6 : Sida 5 : Sida 4
  Sida 3 : Sida 2 : Sida 1
  Samtliga inlägg

 Sorterade osorterade länkar
  Asics
  Bank & Niva
  Byggbiten
  Division VI norra 2011
  Division VII Nordöstra 2012
  Fredrik Backman
  IAAF
  Karlstads universitet
  Kent
  Kils AIK Friidrott
  Lego
  London 2012
  Mauro Scocco
  Moskva 2013
  Patrick Ekwall
  Swebrick
  Svenska friidrottsförbundet
  The Brothers Brick
  ÖDIK


Fem över 12 - 295 dagar…
12 oktober 2011 : Klockan 21:58

1989 var det första året ÖDIK:s P-76-lag spelade elvamanna fotboll. Vi hamnade i en östlig värmlandsserie vilket innebar resor till Kristinehamn, Karlskoga och förstås Degerfors. Bland annat spelade en kille som hette Toivonen i efternamn i Degerfors. Han var ganska bra. Det var inte jag. På Stora Valla vann de med 14-0, på Tallmovallen vann de med 10-0. Igår sköt hans bror oss till EM. Jag ville mest bara få det sagt.

Men nu var det inte fotboll det här skulle handla om. Den där Toivonen-grejen borde jag ju ha nämnt i förmiddags, men en gaggig gammal gubbe som jag kan inte komma ihåg allt. Istället tänkte jag, vilket den begåvade läsaren redan räknat ut av rubriken, att jag skulle gå igenom dagens besök i Våxnäshallen.

Det var så lugnt, så lugnt, så lugnt när jag kom dit. Faktiskt bara jag och den ene vaktmästaren. Ungefär som på den gamla goda tiden alltså. Sen gled en gammal sprinter från Sunne in i lokalen och började köra fystester med en domare som gärna skulle fått styrt, ställt och hållit lite ordning på oss i division sex. Vi hade liksom behövt en rättskipare av hans kaliber.

Själv gled jag i gammal god ordning in under Figge-boden och hängde vikter på en stång och började häva mig. Fascinerande hur pass stor skillnad det var i hela känslan idag jämfört med 1 oktober när jag körde motsvarande pass förra gången.

För det första: Uppvärmningen!
På rundbanan i Våxnäshallen är var tionde meter markerad. Är det segt krävs det drygt åtta steg för varje tiometersmarkering när jag joggar, känns det lätt kan jag sväva runt på 7,5 per tio meter. Idag låg jag på åtta, förra lördagen var jag väl och nosade på nio – och med puls som en blåval på torra land precis innan dödsögonblicket.

För det andra: Känslan!
Jag har väl helt enkelt börjat se mig själv som lite, lite, lite av en höjdhoppare igen. Det är med en helt annan självklarhet jag kliver in i hallen och rollen som aktiv. Hela agerandet känns annorlunda. Jag håller på att hitta tillbaka till mig själv – och det är skönt.

För det tredje: Lättheten!
Kroppen har redan börjat svara på träningen. Det flyter på när jag springer, det studsar när jag hoppar och det börjar kännas som om jag kommer kunna hoppa höjdhopp utan att få ont i precis hela kroppen. Men det får fortfarande vänta i en månad.

Idag stod alltså diverse benövningar på schemat. Faktiskt precis samma övningar som 1 oktober. Fast förstås med tyngre vikter. För det är så som planen ser ut. Att köra samma gamla hederliga övningar som förr, om än med färre repetitioner och lättare vikter, och att öka på belastningen lite vecka för vecka.

Alltså såg det ut så här idag:
Heldjupa benböj: 5 serier á fem lyft på 80 / 80 / 85 / 85 / 90 kg
Halva benböj: 5 serier á fem lyft på 120 / 130 / 130 / 140 / 140 kg
Step ups: 3 serier á fem lyft per ben på 85 / 90 / 95 kg
Tåhävningar: 3 serier á tolv lyft på 95 / 95 / 95 kg
Avslutade med fotstyrka och tre genomblödningar över sextio meter.

Lite enkel matematik, bara för att sånt är kul:
Förra veckan lyfte jag totalt 10260 kg. Idag lyfte jag 1260 kg mer, alltså 11520 kg totalt. En ökning med 12,28 %.
Exakt vad jag vill ha sagt med den uträkningen har jag ingen som helst aning om, men alltid retar det någon.

Imorgon ska jag häcka i Våxnäshallen igen. I dubbel bemärkelse.


Och idag gratulerar vi Kajsa Bergqvist på födelsedagen…


till toppen av sidan : till förstasidan
©Copyright: Stefan Holm : scholm AB 1999-2011