Ämnen
  Böcker
  Fotboll
  Friidrott
  Krönikor
  Lego
  Övrigt
 Samtliga inlägg

 Tio senaste rubrikerna
  Årets julklapp
  En bit av tullen
  8 years…
  Northug och tjejerna
  Jag leker med ord
  VaLEGOtines Day
  Dream League Soccer 2.0
  Signalfel
  Man lever på hoppet…
  The rumble in the förortsjungle
 Samtliga rubriker

 Månader
  Mars 2013
  Februari 2013
  Januari 2013
  December 2012
  Juni 2012
  Mars 2012
  Februari 2012
  Januari 2012
  December 2011
  November 2011
  Oktober 2011
  September 2011
  Augusti 2011
 Samtliga inlägg

 Sidor (7 inlägg/sida)
  Sida 21 : Sida 20 : Sida 19
  Sida 18 : Sida 17 : Sida 16
  Sida 15 : Sida 14 : Sida 13
  Sida 12 : Sida 11 : Sida 10
  Sida 9 : Sida 8 : Sida 7
  Sida 6 : Sida 5 : Sida 4
  Sida 3 : Sida 2 : Sida 1
  Samtliga inlägg

 Sorterade osorterade länkar
  Asics
  Bank & Niva
  Byggbiten
  Division VI norra 2011
  Division VII Nordöstra 2012
  Fredrik Backman
  IAAF
  Karlstads universitet
  Kent
  Kils AIK Friidrott
  Lego
  London 2012
  Mauro Scocco
  Moskva 2013
  Patrick Ekwall
  Swebrick
  Svenska friidrottsförbundet
  The Brothers Brick
  ÖDIK


Istanbul was Constantinopel…
8 mars 2012 : Klockan 11:19

Ibland kan det vara bra att bläddra igenom morgontidningen. Eller egentligen är det nog alltid bra. Just denna morgon insåg jag till exempel att det är exakt fyra år sedan en dag i Valencia då jag vann mitt fjärde och sista inomhus-VM och min sjunde och sista internationella mästerskapstitel. Och imorgon sparkar inomhus-VM igång i Istanbul.

Samma år som inne-VM i Valencia, alltså 2008 som den flinke redan räknat ut, gick europacupen – den sista, eller i vart fall senaste, i det gamla åttalagsformatet – i just Istanbul. Det var en på många sätt intressant tävling. Inte huvudsakligen för att det blåste så att man närapå blåste bort, utan av andra anledningar.

Att tävla på en stadion där Liverpool vunnit tidernas mest rafflande Champions League-final är alltid en upplevelse. Inte minst om man håller på Liverpool. Men att tävla på en stadion som tar 80 000 åskådare när det är 100 stycken där och tittar känns lite – avslaget.

Svenskgänget försökte tappert och ironiskt med att skrika ”Andra sidan är ni klara…” men eftersom det inte satt någon på andra sidan stadion var det ganska dödfött. Blanka Vlasic hoppade 206 i höjd, nytt världsårsbästa – och inte en käft brydde sig.

Själv vann jag på 225 cm, sju centimeter före en annan Stefan, i min utomhusdebut efter lite skadebekymmer och kände mig trots allt rätt nöjd. Än mer nöjd blev jag när jag fick träffa en av mina barndomshjältar Sorin Matei på läktaren. Och dessutom gick vi ju och vann hela den så kallade tjottaballongen och sprang svårt ärevarv inför tomma läktare.
Det var lite mer drag den där majkvällen 2005, om vi säger så.

Nåväl. Istanbul 2008 är, lyckligtvis, historia. Nu kan vi se fram emot en helg med Istanbul 2012. Och som alla vet består ett friidrottsmästerskap av en viktig gren – höjdhopp – och idel, ädel utfyllnadsgrenar. Alltså en liten titt på höjdhoppet och vi kan notera att:
- I vanlig ordning finns det ännu inga startlistor så vi får nöja oss med deltagarlistor och ser 19 höjdhoppare från 15 länder.
- Äldst i startfältet är Trevor Barry, Bahamas, född 14 juni 1983. När jag vann i Valencia skulle jag fylla 32 år 2,5 månad senare och finalisten Dragutin Topic skulle fylla 37 år blott 4 dagar efter finalen.
- Andrey Silnov – EM-vinnare i Göteborg 2006 och OS-vinnare i Peking 2008 – gör sitt första internationella inomhusmästerskap. Detta trots att han var med och högg på en av platserna i ryska laget i redan vintern 2006.
- I brist på svenska deltagare får vi också förlita oss på just de ryska – Silnov och Ukhov, eller Sille och Ucke – för att hålla liv i en ganska fascinerande svit. För sedan Javier Sotomayor vann inomhus-VM i Maebashi 1999 har det nämligen bara varit svenska och ryska vinnare i herrhöjden i IVM och IEM, ja, och en del andra medaljer också:
2000 – IEM – Voronin, RUS
2001 – IVM – Holm, SWE (Brons: Strand, SWE)
2002 – IEM – Strand, SWE (Silver: Holm, SWE. Brons: Rybakov, RUS)
2003 – IVM – Holm, SWE (Silver: Rybakov, RUS)
2004 – IVM – Holm, SWE (Silver: Rybakov, RUS)
2005 – IEM – Holm, SWE (Silver: Rybakov, RUS. Brons: Fomenko, RUS)
2006 – IVM – Rybakov, RUS (Silver: Tereshin, RUS. Brons: Thörnblad, SWE)
2007 – IEM – Holm, SWE (Silver: Thörnblad, SWE)
2008 – IVM – Holm, SWE (Silver: Rybakov, RUS)
2009 – IEM – Ukhov, RUS (Brons: Dmitrik, RUS)
2010 – IVM – Ukhov, RUS (Silver: Rybako, RUS)
2011 – IVM – Ukhov, RUS (Brons: Shustov, RUS)
- Så enligt alla konstens regler borde det alltså ta och bli rysk seger också den här gången. Men jag säger som jag gjorde i somras, jag tror att Mutaz Essa-Barshim från Qatar plockar hem det här.

Lite mer rent allmänt kan konstateras att Sverige har en fyra friidrottare stark trupp. Vilket påminner om Maebashi 1999. Då var vi också fyra stycken. Två manliga höjdhoppare, en kvinnlig längdhoppare och en kvinnlig 800 meterslöpare. Nu är det två kvinnliga höjdhoppare, en manlig längdhoppare och en kvinnlig 400 meterslöpare.
Det blev inga medaljer i Maebashi för 13 år sen. Det kanske inte blir det i Istanbul heller.
Men Masebashi var upptakten till en storhetstid och det får gärna Istanbul vara också.
Ska vi säga så.


…those were the days my friend…


till toppen av sidan : till förstasidan
©Copyright: Stefan Holm : scholm AB 1999-2011